Regler för UF-företag

Alla gymnasielever kan inte starta ett UF-företag. För det första så måste det på skolan finnas en UF-lärare. Finns detta, och eleverna har en affärsidé, så är nästa steg att registrera sig hos UF. Detta liknar mycket det sätt som ”vanliga” företag fungerar på.

När det sedan gäller att få in pengar, så är det inte tillåtet för UF-företag att ta lån. Finansieringen sker därför vanligtvis i form av riskkapital. Maxbeloppet som ett UF-företag får ta in via riskkapital är 10,000 kronor, med en högsta insatsnivå på 250 kronor per individ. Dessutom måste varje medlem av UF-företaget köpa minst 10 kronor i riskkapital i det egna företaget.

Vad gäller företaget och dess företagsidé så måste den till att börja med följa Svensk lagstiftning, och ska dessutom inte vara ”negativ för Ung Företagsamhet”. De exakta reglerna som gäller här är inte helt och hållet tydliga, men använder man sig av sunt förnuft bör detta inte innebära något problem.

Under den period ett UF-företag existerar ska sedan åtta olika moment genomföras. Fem av dessa är obligatoriska (registrering av företag, upprättande av affärsplan, säljande av vara eller tjänst, kontakt med rådgivare, årsredovisning), medan tre är tilläggsmoment. Vilka dessa tre tillägg är varierar från företag till företag. Exempel på tilläggsmoment är exempelvis upprättande av en miljöplan eller inspelning av reklamfilm. Ett UF-företag startas normalt i augusti, med avveckling i maj nästkommande år.

Detta är i princip de regler man har att följa som UF-företagare. Den som är intresserad av att prova på själv bör alltså först och främst kontakta UF-läraren på sin gymnasieskola, för att därifrån gå vidare.